Projektorganisationen

Vad tänker du på när du hör ordet projekt? På stimulerande arbetsuppgifter, givande teamwork, värdefull kompetensutveckling och äventyrliga visioner? Eller på stress, orealistiska tids- och kostnadsramar, samarbetsproblem, ständigt nya förhållande och oändligt många övertidstimmar?

Arbete i projektform utgör idag en mycket stor del av den vardag vi möter på våra arbetsplatser. Det pratas i positiva ordalag om projekt, i vitt skilda sammanhang. Men samtidigt — fler än någonsin mår dåligti dagens näringsliv. Antalet stressrelaterade sjukdomar och sjukskrivningar ökr stadigt och människor byts ut. Varför är det så? Finns det något samband mellan projektorganisation och människors hälsa?

Jesper Blomberg tar här ett helhetsgrepp på fenomenet projekt och presenterar vad som å ena sidan sägs vad gäller projekt och vad som å andra sidan görs och upplevs i de projekt som pågår. Boken bygger dels på empiriska studier av projektarbete i olika organisationer, dels på den forskning som genoim tiderna gjorts inom området. Här avslöjas myten om det moderna projektet! Projektorganisationen placeras under luppen och vi kan tydligt se vad som döljer sig bakom begreppet.

Boken avslutas med en omfattande analys som mynnar ut i konkreta förslag på strategier som kan tillämpas i praktiken och i en modell för hur en väl fungerande projektorganisation skulle kunna se ut. Här visas hur man kan organisera för såväl uthållighet, kontinuitet och gradvis förnyelse som för utveckling av människors kunskap, fysiska förmåga och materiella resurser. En organsation där man når framgång utan att människor kommer till skada på vägen.

• Förord
• Teori OCH praktik
• Vi kan hjälpa varandra
• Tack!
• Del 1: Projektfenomenet — kritik och förståelse
1. Inledning
• Läs boken som du vill!
• Den poppiga projektorganisationen
• Vad är egentligen etyt projekt?
• Institutionen projekt
• Microsociologisk projektteori
• Berättelser om verkligheten
• Mikrosociologiska analyser av projektfenomenet
• Effektiva projektstrategier
2. Projektfenomenet — i prat och praktik
• Diskurs och bas
• Diskursivt påstående 1: Projekt är en unik och välavgransad verksamhet
• Basförhållande 1.1: Alla projekt har en förhistoria
• Basförhållande 1.2: Projekt förbrukar materiella och finansiella resurser
• Basförhållande 1.3: Projekt leder till långsiktiga konsekvenser
• Slutsats diskursivt påstående 1
• Diskursivt påstående 2: Projekt har, eller bör ha, fasta, gemensamma och tydliga mål
• Basförhållande 2.1: Mål förändras över tiden
• Basförhållande 2.2: Mål kan aldrig vara helt gemensamma
• Basförhållande 2.3: Vi vet inte vad vi vill
• Slutsats diskursivt påstående 2
• Diskursivt påstående3: Framgångsrika projekt är välplanerade
• Basförhållande 3.1: Framgångsrika projekt är relativt oplanerade
• Basförhållande 3.2: Misslyckade projekt är ofta extremt välplanerade
• Slutsats diskursivt påstående 3
• Diskursivt påstående 4: Framgångsrikt projektarbete är att hålla tids- och kostnadsramar
• Basförhållande 4.1: Lyckade projekt håller sällan budget
• Basförhållande 4.2: Lyckade projekt tar mer tid i anspråk än planerade
• Basförhållande 4.3: Det finns inga objektiva kriterier för projektframgång
• Slutsats diskursivt påstående 4
• Diskursivt påstående 5:Projekt är en överlägsen organisationsform
• Basförhållande 5.1:"Projektifiering" leder till kortsiktig kostnadsjakt
• Basförhållande 5.2:Projektledning i enlighet med projektledningslitteraturen hämmar förändrings- och innovationsbenägenheten
• Basförhållande 5.3: All verksamhet är samtidigt repetitiv och innovativ
• Slutsats diskursivt påstående 5
• Sammanfattning — Projektfenomenet i prat och praktik
3. Institutionen projekt —tankefigurer och intressen
• Ordning och reda!
• Upptäcksresande i kaos!
• Ett motsägesfullt tema?
• Fler liknande diskursiva uttryck
• En förlorad historia
• De kommersiella intressenterna
• Vad som helst fungerar inte
• Projektdiskursens historia
• Projektdiskursens klassresa
• Projektdiskursen och klasskampen idag
• Projektdiskursens framgång
• Sammanfattning — Instututionen projekt
• Del 2: Teori: dekonstruktion och konstruktion
4. Individer och strukturer —två omöjliga förklaringsmodeller
• Den omöjöiga individen
• Individualismen i sin enklaste form
• Ett kritiserat perspektiv
• Kognitiv organisationsforksning — mentala strukturer och funktionalism
• Kognitiv socialpsykologi — individens socialitet i centrum
• Socialpsykologiska attributioner — den naiva analytikern
• En irrationell individ
• Individualismens otillräckliga förklaringar
• Den omöjliga kulturen
• Den renodlade kulturmodellen
• En enkel men knepig modell
• Vad är kultur?
• Nyinstitutionell organisationsanalys — stabilitet och likheter
• Deterministiska makrosociologiska eller kognitiva strukturer?
• Parsons syntes. determinism och rationella beslut
• Förklara förändring och dynamik
• Förklara empiriska variationer — exempelvis i projekt
• Sammanfattning —Individer och strukturer
5. Ett mikrosociologiskt organisationsperspektiv
• Både–och eller ett mellanting?
• Människan är varken fri individ eller kulturell marionett
• Den omöjliga människan
• En icke-essentiell varelse
• Idealtypiska former för organisation
• "Indidivden" utifrån ett mikrosociologiskt perspektiv
• Människans konstitution
• Reflexivitet och fragmentering av jaget
• "Kultur" utifrån ett mikrosciologiskt perspektiv
• Artefakternas rtoll utifrån ett mikrosociologiskt perspektiv
• Schutz generella tes om ömsesidiga perspektiv
• Garfinkels moraliska sanktion
• Individuella antaganden kontra gemensamma mål
• Makt — utifrån ett mikrosociologiskt perspektiv
• Organisaering — ett löst kopplat nätverk
• Kunskapslagrens innehåll och organisaring
• En generisk organisationsmodell med inbyggd flexibilitet
• Sammanfattning — Ett mikrosciologiskt organisationsperspektiv
• Del 3: Berättelser från projektverkligheten
6. Sagan om Designbolaget Propeller
• Hur skapades Propeller?
• Propeller expanderar
• Att arbeta på Propeller
• Bråvallagatan
• Det nya kontoret
• Projektarbete på Propeller
• Our project tools
• Projektvertygets tillkomst
• Ett projekts tillkomst i koncentrat
• Propellers framgång
• Inledande analys
• Kontroll och kreativitet
• En begynnande stark kultur
• Maktens tre dimensioner
7. Ylva
• Vi möttes under stjärnorna
• Ylva bränner på
• Ylvas tillblivelse
• Ericssons projektifiering
• Ylva reengineered
• Initial analys
• Människor, projekt och projektifierade organisationer
• En grundläggande motsättning och motstridiga krav
• En teknifierad mätkultur
• Onödiga eller nödvändiga kostnader?
• Del 4: Från analys till projektmodell och strategier
8. Mikrosociologiska analyser av projektfenomenet
• Projektdiskursen i skenet av Propeller och Ylva
• Attraktion genom att spegla och överträffa förväntningar
• Diskursens lösa kopplingar till basen
• Skenbar konsensus kontra tydlig konflikt
• Två typer av förhållningssätt
• Identitiet och projektarbete
• Fredrik Magnusson(s identitiet) i jämförelse med Ylva(s)
• Ekonomiskt och socialt erkännande, social bakgrund och kön
• Propellers kultur
• Det goda arbetslivet
• De två förhållningssätten till projekt — en teoretisk fördjupning
• Ett tredje — "manipulativt" —förhållningssätt till projekt
• Ett fjärde — "främmande" — förhållningssätt till projekt
• En generell modell för organisering?
• En komplett projektmodell i sammanfattning
9. Tre effektiva projektstrategier
• Projektdiskursens varierande och mångtydiga användning
• Strategi 1: Skapa handlingskraft, kreativitet, förändring och innovation
• Projekt- och målformulering
• Skapa unika projekt genom likhet och olikhet
• Skapa handlingskraft genom vackra, otydliga och orealistiska mål
• Rekrytera en guru till projektet
• Rekrytera unga oerfarna projektarbetare
• Måla olika bilder av vad olika aktörer uppfattar som ett attraktivt projekt
• Försök inte välja det bästa projektert
• Undvik detaljplanering
• Beskriv projektet ensidigt positivt, på andra aktiviteters bekostnad
• Sammanfattning — Projekt som handlingskraftig förändringsstrategi
• Strategi 2: Stoppa aktiviteter och projekt från att bli genomförda
• Handling kontra reflektion
• Beslutsrationalitet
• Sammanfattning — Projektstopparstrategin
• Strategi 3: Skydda och stabilisera (kärn-)verksamheten med hjälp av avgränsade projekt
• Att leva upp till motstridiga krav
• Projekt som attraktionsmedel
• Skapa helt frikopplade projekt
• Skapa uppmärksammade projekt
• Sammanfattning — Stabiliseringsstrategin
• De tre stratgierna — en sammanfattande kommentar
10. Den goda projektorganisationen och det möjliga projektsamhället —en romantisk syntes
• Delanalysernas resultat i sammanfattning
• Den "goda" projektorganisationen
• Kortsiktig rovdrift kontra uthållig organisering
• Projektdiskursen — projekt som "välordnat system" eller som "ett mellanmänskligt äventyr"
• Organisering av aktiviteter i basen
• Legitim organisering av legitimerande diskurser
• Propeller som förebild för den "goda" projektorganisationen
• Skapa tillit genom att överträffa förväntningarna
• Skapa tillit genom att kommunicera och involvera aktörer
• Den "goda" projektorganisationens ekonomi
• Finansmarknaden och den "goda" projektorganisationen
• Effektiv produktion i den "goda" projektorganisationen
• Projektutvärderingar i den "goda" projektorganisationen
• Den "goda" projektmänniskans sociala ansvar
• Ett återupptaget modernt projekt

A very theoretical approach to different projects organisation. It claims to bridge the theoretical views with the practical realities of projects, but it never manages to come to any real insights.

It is fairly well written, and OK reading, but nothing you probably wil reference after reading it the first time.